Hur ser Strängnäs kommuns säkerhets- och krishantering ut och vem har ansvaret för vad?

Interpellation KF 2023-10-23

Ställd till KSO Jacob Högfeldt (m)

Med anledning av informationsmötet som kommunen gav på temat Säkerhet och krishantering i kommunen skulle jag vilja ställa följande följdfrågor.

Frågor:

1. Det finns 8 personer i kommunen som arbetar med dessa frågor ovan. Hur ser fördelningen av ansvarsområde konkret ut för dessa tjänster?

2. Kommunen förväntar sig att invånarna ska klara sig själva i minst sju dagar vid kris, enligt broschyren ”Var beredd på en kris eller samhällsstörning”. Men vad händer efter sju dagar om krisen fortsätter? Hur ser kommunens planering och beredskap ut kring det vad gäller:

• Vattenförsörjning. Hur många tappställen finns det i kommunen och hur ser kapaciteten ut?
• Livsmedelsförsörjning. Finns det reservlager i kommunen eller har man någon annan plan kring det?
• Elförsörjning. Finns det reservsystem i kommunen för viktiga samhällsfunktioner? Eftersom kommunen strävar efter att ha kommunala elbilar, hur ser reservsystemen ut till dem? Om inte dessa bilar fungerar blir det svårt att leverera flertalet livsviktiga tjänster inom kommunen.
• Elektronik och telekommunikation. Hur hanterar kommunen situationen om all elektronik och telekommunikation blir utslagen och kommunens webb eller annan digital kommunikation inte fungerar?
• Avlopp. Hur ser beredskapen ut om avloppssystemen blir utslagna? Hur hanterar man det som kommuninvånare?
• Avtal med företag i händelse av kris. Har kommunen upphandlat avtal med företag i kommunen, som kan bidra med olika saker, i händelse av kris.
• Bönder och djurhållning. Har kommunen någon typ av särskild beredskap för att tillgodose de behov av vatten och el för bönder med djurhållning, som uppstår vid händelse av avbrott och kris.
• Övningar med krisledningen. Hur många gånger har kommunens krisledning haft övning de senaste fem åren?

Med vänliga hälsningar
Marie Ericsson Drotte
Gruppledare
Ledamot Kommunfullmäktige
Strängnäspartiet

Svar på interpellation ställd av Marie Eriksson Drotte
(STRP)

Fråga 1:
Det finns 8 personer i kommunen som arbetar med dessa frågor ovan.
Hur ser fördelningen av ansvarsområde konkret ut för dessa frågor.

Svar:
Säkerhetsenheten strävar i sitt arbete att bredda sin kompetens för att ha redundans i att lösa enhetens arbetsuppgifter. Här följer en komprimerad
sammanställning av befattningarnas ansvarsuppgifter.

Säkerhetschef:

• Leder och fördelar enhetens arbete
• Ansvarig för enhetens ekonomi och långsiktiga investeringsbehov
• Ansvarig för samverkan med andra myndigheter
• Kommunens biträdande säkerhetsskyddschef

Säkerhetshandläggare:

• Utveckla säkerhetsarbetet kring verksamheters hotbild och ta fram hotbildsanalyser
• Ansvara för kommunens TIB-funktion
• Handlägger och administrerar stödprogram för SBA (systematiskt brandskyddsarbete)
• Handlägger larmfrågor och annan säkerhetsteknik som kameror mm samt kontaktpersoner för inbrottslarm
• Medverkar i planering av större offentliga arrangemang utifrån ett säkerhetsperspektiv

Informationssäkerhetssamordnare:

• Upprätthålla och utveckla kommunens Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) med utgångspunkt i MSB:s metodstöd för informationssäkerhet
• Samordna och stödja verksamheterna med hjälp av metod och verktyg i klassning av informationstillgångar
• Övervaka och samordna införande av åtgärder som grundar sig i NIS2-direktivet och medföljande svensk lagstiftning. NIS2 börjar gälla i mitten av oktober 2024.

Trygghetssamordnare:

• Handlägger det brottsförebyggande arbetet bland annat inför den nya lagstiftningen
• Revidera den lokala ANDTS-strategin/handlingsplanen (Alkohol, Narkotika, Doping, tobaks- och nikotinprodukter) 2/4
• Handlägger och leder utvecklingen av EST (Effektiv samordning för trygghet)
• Leder det lokala BRÅ arbetet

Trygghetskoordinator:

• Schemaläggning av operativt uppsökande och förebyggande arbete. Operativ samordning – samordna fältare, väktare, ordningsvakter och polis.
• Medverka i utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet utifrån lägesbilder genom att kartlägga, analysera och utvärdera
• Handlägga samverkan och skapa trygghetsåtgärder i frågor som rör motorintresserad ungdom.

Beredskapssamordnare 2 stycken:

• Ta fram en övningsstrategi och övningsplan 2023-2025
• Ansvarig för att ta fram kommunens Risk- och sårbarhetsanalys, beredskapsplaner samt kontinuitetsplaner för kontoren
• Ansvar för att utveckla kommunens trygghetspunkter Leder kommunens styrelseprocess
• Ansvarar för kommunens nödvattenplan
• Deltar i utvecklingen av kommunens roll i totalförsvaret
• Stöder kommunens säkerhetsskyddschef med ärenden som säkerhetsskyddsanalyser, säkerhetsplaner och säkerhetsbestämmelser.

Fråga 2 a:
Kommunen förväntar sig att invånarna ska klara sig själva i minst sju dagar vid kris, enligt broschyren ”var beredd på en kris eller samhällsstörning”. Men vad händer efter sju dagar om krisen fortsätter?

Hur ser kommunens planering och beredskap ut kring det vad gäller:
Vattenförsörjning. Hur många tappställen finns det i kommunen och hur ser kapaciteten ut?

Svar:
Det finns både utrustning och planer (nödvattenplan) för att förse kommunens invånare med dricksvatten. I detta ingår reservvattenverk samt utrustning för att leverera dricksvatten till samhällsviktiga verksamheter och till kommunens 6 trygghetspunkter. SEVAB har inom ramen för sitt uppdrag planer på hur tappställen ska placeras ut. Säkerhetsenheten kommer under 2024 utveckla trygghetspunkterna och fortsätta bygga ut och säkerställa en dricksvattensberedskap för långvariga kriser.

Fråga 2 b:
Livsmedelsförsörjning. Finns det reservlager i kommunen eller har man någon annan plan kring det?

Svar:
Ja, Strängnäs kommun har en egen beredskap (lagerhållning av livsmedel). Kommunen har även planer för samordning av detta inom ramen för Fyra Mälarstäder (4M). Säkerhetsenheten utreder även att komplettera kommunens livmedelsberedskap men inköp av nödlivsmedel (Frystorkad mat med en hållbarhet på ca 25 år)

Fråga 2 c:
Elförsörjning. Finns det reservsystem i kommunen för viktiga samhällsfunktioner? Eftersom kommunen strävar efter att ha kommunala elbilar, hur ser reservsystemet ut till dem? Om inte dessa bilar fungerar blir det svårt att leverera flertalet livsviktiga tjänster inom kommunen.

Svar:
Ja, det finns reservkraft för kommunens samhällsviktiga verksamheter. Dessa drivs av fossila bränslen och kan då förse kommunens laddstolpar
med el. Säkerhetsenheten projektleder ett arbete att under de nästkommande åren omsätta och utveckla reservkraften i kommunen, utifrån ett investeringsbeslut på 4500 tkr. Utöver reservkraft har kommunen i samverkan med övriga aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet, tagit fram en plan för styrel. I denna prioriteras elkraft till samhällsviktiga verksamheter vid elbrist.

Fråga 2 d:
Elektronik och telekommunikation. Hur hanterar kommunen situationen om all elektronik och telekommunikation blir utslagen och kommunens webb eller annan digital kommunikation inte fungerar?

Svar:
I det scenariot kommer kommunen i nuvarande plan förmedla sin samhällsinformation till medborgarna genom VMA (Sveriges Radio P4) samt kommunens kontaktcenter och servicepunkter. I händelse av ett längre avbrott kommer även information lämnas från trygghetspunkterna. Kommunikationsavdelningen har utrustning och planer för att kunna bemanna dessa och lösa kommunikation utan digitala hjälpmedel. För kommunens interna kommunikation samt samverkan med t. ex Länsstyrelsen finns bland annat RAKEL och satellittelefoner, som är mindre störningskänsliga än ordinarie sambandssystem.

Fråga 2 e:
Avlopp: Hur ser beredskapen ut om avloppssystemet blir utslagna? Hur hanterar man det som kommuninvånare?

Svar:
SEVAB har planer för hur avbrott i avloppssystemet hanteras.

Fråga 2 f:
Avtal med företag i händelse av kris. Har kommunen upphandlat avtal med företag i kommunen, som kan bidra med olika saker i händelse av kris?

Svar:
Ja, både företag som handgripligen kan bidraga med drift och underhåll i den samhällsviktiga verksamheten samt företag som bidraga med krisledning eller stöd i kommunens krishantering.

Fråga 2 g:
Bönder och djurhållning. Har kommunen någon typ av särskild beredskap för att tillgodose de behov av vatten och el för bönder med djurhållning, som uppstår vi händelse av avbrott och kris.

Svar:
Nej, ingen särskild beredskap för denna kategori i nuläget. I huvudsak är det den enskilde företagarens ansvar att ha beredskap för att kunna driva sin verksamhet. Kommunen kan till del tillgodose behovet från kommunens 6 vattenkiosker.

Fråga 2 e:
Övning med Krisledning. Hur många gånger har kommunens krisledning haft övning de senaste 5 åren?

Svar:
Enligt grundplanen 2 gånger per år. Det ska även påpekas att kommunens krisledning var aktiv under Covid-19 och både övades och utvecklades. Senaste övningen för krisledningen genomfördes 2023-10-23 och nästa övning är inplanerad 2023-11-27.

Jacob Högfeldt (M)
Kommunstyrelsens ordförande